söndag 18 april 2010

Aldrig kan man eller får man vara nöjd!

Är jag inte på hugget så får min människa för sej att jag är sjuk .. Är jag på hugget så får min människa för sej att jag är understimulerad och / eller får för mycket mat.

Sen får hon för sej att jag är gammal och börjar pipa om att jag inte får försvinna än på många år .. Brukar då trösta henne genom ett och annat bus streck .. Ja,inte med henne i någon större utsträckning mera så att jag busar med hyresvärldarna som jag sedan vet inte orkar knipa utan genast berättar vad jag gör för min människa.
Nog om detta!!

Under en hel veckas tid har jag fått hör att till helgen ska jag bli fin om fötterna och sedan kommer vi ut och kan rida igen .. Trodde vi ja!

Hovslagaren hade en sån där självåsamkad sjukdom som vanligtvis uppträder på antingen lördag eller söndagsförmiddagen.
Det slutade med att han slog på mej två skor och sedan drog han lika snabbt som maten äts upp ur krubban.
Min människa kallade honom klåpare och var svart i ögonen resten av dagen .. Sen tappade jag ytterliggare en sko ... Inget ut och kuta här inte!

Kan för stunden inte riktig bestämma mej för om det här med hovslagaren var bra eller dåligt .. Ena sidan så är det dåligt för jag vill ut och kuta .. Å andra sidan så är det kanske bra .. Min människa har gett sej f**n på att nu ragga upp en RIKTIG hovslagare .. En som har utbildning och som kanske kan få mej lite rakare .. Som kommer när han ska och som dessutom tar hänsyn till att jag både har rävar bakom öronen. Och som dessutom fattar att jag är rätt stel och kanske tar lite tid på mej när det gäller att lyfta benen.
För en sak har jag förstått .. Det är att skulle nån klippa till mej för att jag "krånglar " lite när jag ska lyfta benen .. ja då har dom klippt till för sista gången .. Det ser min människa till ;-)